Matmal i skafferiet: så blir du av med dem

Små fjärilar som fladdrar upp när du öppnar skafferidörren, spindelvävsliknande trådar i havregrynen eller små bruna skalbaggar i mjölpåsen. Det kallas i vardagen för matmal, och du kan nästan alltid bli av med det utan gifter.

Jag har gått igenom vad Folkhälsomyndigheten, Kemikalieinspektionen, Riksantikvarieämbetet och Örebro kommuns miljöavdelning skriver om skadeinsekter i livsmedel. Den här guiden håller sig till det. Du får veta hur du känner igen ett angrepp, hur du blir av med det utan gifter och hur du ser till att det inte kommer tillbaka.

Vad är matmal och vilka insekter handlar det om?

Matmal är ett samlingsnamn för insekter som lever i torra livsmedel. De vanligaste i skafferiet är mottfjärilar, där det är larverna som äter och förstör maten, och olika små skalbaggar som mjölbaggar, plattbaggar och brödbaggar. Folkhälsomyndigheten nämner mjölmott som ett exempel på skadedjur, alltså djur som kan skada egendom eller innebära obehag eller hälsorisker.

Enligt Örebro kommuns informationsblad om skadedjur skiljer sig grupperna åt på några punkter som hjälper dig att avgöra vad du har hemma:

• Mottfjärilar lever på mjöl, torkad frukt, nötter, kakao och liknande varor. Larverna blir 10 till 15 millimeter och spinner trådar när de rör sig i maten.
• Mjölbaggar är 4 till 6 millimeter, larverna omkring 10 millimeter. De håller sig till mjöl- och grynprodukter, utsöndrar ett starkt luktande sekret och kan tränga sig in i tättslutande förpackningar.
• Plattbaggar är bara 2 till 3 millimeter och angriper spannmål, bröd, pasta, torkad frukt, nötter och kryddor. Till skillnad från mjölbaggar luktar de inte.
• Brödbaggar är 2 till 4 millimeter och går på hårt bröd, pasta, torkade grönsaker, nötter och kryddor. Larverna gräver gångar inne i maten.

Hur känner du igen ett angrepp i skafferiet?

De tydligaste tecknen är levande fjärilar eller skalbaggar i skafferiet, trådar och klumpar i mjöl eller müsli, små hål i förpackningar och en gråaktig ton eller unken lukt i mjölet. Oförklarliga hål i torkade livsmedel kan vara utgångsvägar för färdigutvecklade brödbaggar, skriver Örebro kommun.

Gå igenom varorna en i taget i dagsljus. Titta särskilt i vikningarna på påsar och i skarven under locket på burkar, där larver gärna sätter sig. Häll ut lite av innehållet på en ljus tallrik eller sikta det. Mjöl som angripits av mjölbaggar får enligt kommunen en gråaktig färg och möglar lätt, och lukten från mjölbaggarnas sekret tenderar att sitta kvar i varan.

Leta också utanför själva maten. Mottlarverna kryper iväg från livsmedlet när de ska förpuppas, så kontrollera hyllkanter, skruvhål för hyllbärare, springor vid golvlisten och taket i skafferiet. Hittar du små vita kokonger där tyder det på att angreppet pågått ett tag.

Varför är hösten en riskperiod för skafferiet?

På hösten fylls skafferiet med just de varor matmalen föredrar: torkade svampar och äppelringar, nötter, mjöl och gryn inför bakningen. Samtidigt slås värmen på. Många av skadeinsekterna förökar sig bättre när det är varmt, så ett skafferi intill spisen eller ett element blir en bra miljö för dem.

Riksantikvarieämbetet beskriver i sin insektsnyckel om kastanjebrun mjölbagge att arten har ett stort värmebehov, med en optimal temperatur på 30 grader, och att den inte fortplantar sig under 18 grader. Örebro kommun skriver att plattbaggar trivs bäst i höga temperaturer och kan bli väldigt många på kort tid om det är något varmare än normal rumstemperatur där honan lägger ägg.

Slutsatsen för dig är enkel: ett svalt skafferi är ett sämre skafferi för skadeinsekter. Har du möjlighet, placera torrvarorna i det skåp som ligger längst från spis, ugn och element.

Hur blir du av med matmal steg för steg?

Töm hela skafferiet på en gång, sortera varorna i tre högar (släng, frys, behåll), dammsug alla ytor och springor och torka sedan rent. Ställ inte tillbaka något förrän allt är torrt. Att bara slänga den påse där du såg insekterna räcker nästan aldrig, eftersom ägg och larver sprider sig till närliggande varor.

1. Plocka ut allt. Även oöppnade förpackningar, kryddburkar och tepåsar. Mjölbaggar kan enligt Örebro kommun ta sig in i tättslutande förpackningar.
2. Släng det som är angripet. Knyt ihop det i en plastpåse och bär ut den till soptunnan direkt, så att inga fjärilar tar sig tillbaka in i köket.
3. Frys det du vill spara. Oöppnade eller osäkra varor som ser fina ut kan frysas, se nästa avsnitt för tider.
4. Dammsug hyllor, hörn och springor. Använd fogmunstycket längs hyllkanter, i skruvhål och vid golvlisten. Töm dammsugarpåsen eller behållaren utomhus efteråt.
5. Torka rent. Diskmedelsvatten eller ett milt allrengöringsmedel räcker. Recept på ett enkelt medel finns i guiden om att göra eget rengöringsmedel med bikarbonat och ättika.
6. Låt torka och ställ tillbaka i täta burkar. Fukt i skåpet gynnar mögel, så vänta tills ytorna är helt torra.

Hur länge ska du frysa mjöl och gryn?

Frys varorna i minst en vecka i en vanlig hemmafrys. Riksantikvarieämbetet, som fryser föremål angripna av skadeinsekter, anger att minus 30 grader i tre dygn dödar de flesta arter, och att du för att vara på säkra sidan kan välja minus 30 grader i fem dygn eller minus 20 grader i sju dygn.

Siffrorna kommer från rådgivningsbladet Vårda väl: Bekämpa skadeinsekter med frysning, som beskriver frysning som en miljövänlig, giftfri och effektiv metod. Bladet är skrivet för museer, men principen gäller lika bra för en påse havregryn. De flesta frysar i hemmet är inställda på omkring minus 18 grader, så räkna med den längre tiden och vänta gärna några dagar extra.

Tre saker gör frysningen säkrare:

• Lägg varan i en tät plastpåse och tryck ut luften innan den åker in, så slipper du kondens och fuktig mat när den tinar.
• Öppna frysen så lite som möjligt under behandlingen. Riksantikvarieämbetet rekommenderar det för att undvika kondens och isbildning, och det håller också temperaturen jämnare.
• Låt påsen stå förseglad i rumstemperatur tills den tinat helt innan du häller över innehållet i en burk.

Hur förebygger du nya angrepp?

Förvara torrvaror i täta förpackningar, håll skafferiet fritt från matspill och placera det så svalt och torrt du kan. Det är kärnan i både Folkhälsomyndighetens och Örebro kommuns råd, och det räcker långt. Gå dessutom igenom skafferiet ett par gånger om året och ät upp eller släng det som blivit stående.

Enligt Folkhälsomyndighetens tillsynsvägledning om skadedjur och ohyra kan livsmedel som mjöl, gryn och nötter skyddas i täta förpackningar, och att hålla rent från rester av livsmedel är en viktig förebyggande åtgärd. Örebro kommun lägger till att skafferivaror ska förvaras torrt, svalt och i förslutna behållare, och att otäta lister och hål bör täppas igen.

• Burkar med gummitätning i glas eller plast är bättre än klämmor på originalpåsen. Glas har fördelen att du ser innehållet utan att öppna.
• Köp mindre förpackningar av sådant du använder sällan, som kokosmjöl, torkade bär och specialmjöl. Ju längre en vara står, desto större chans att ett angrepp hinner växa.
• Torka upp spill direkt. Ett tunt lager mjöl i hyllans hörn är mat nog för en ny generation skalbaggar.
• Lägg skafferiet i städschemat. En snabb genomgång i samband med den månatliga städningen fångar ett angrepp innan det spridit sig. Hur du lägger upp rutinen finns i vårt städschema för hemmet.

Behöver du insektsmedel eller en skadedjursfirma?

Nästan aldrig i ett vanligt skafferi. Kemikalieinspektionen skriver att kemiska bekämpningsmedel mot skadedjur kan vara ohälsosamma och skadliga för miljön, och råder dig att i första hand bli av med skadedjur på andra sätt. Sprayer i ett skåp där du förvarar mat är dessutom en dålig kombination. Städning, frysning och täta burkar löser de flesta angrepp.

Om du ändå vill använda ett medel ska du enligt Kemikalieinspektionens råd om medel mot skadedjur och insekter bara köpa produkter som är godkända av myndigheten. De har ett fyrsiffrigt registreringsnummer som du kan kontrollera i myndighetens register. Kemikalieinspektionen föreslår också att du undersöker om det finns lämpliga fällor för just det skadedjur du har. För mott finns feromonfällor som lockar hanarna, och de är mest användbara för att se om angreppet verkligen är över efter saneringen.

Har någon i hushållet astma eller andra luftvägsbesvär finns det ännu fler skäl att undvika sprayer inomhus. Samma resonemang om rengöringsmedel och luftvägar tar vi upp i guiden om att städa när du har astma.

Fler guider om kök och hygien

Kök & hygien

Rengöra ugnen: bikarbonatmetoden mot inbränt

7 min läsning

Kök & hygien

Desinfektera skärbrädor: hygienguide för kök

6 min läsning

Kök & hygien

Rengöra spisfläkten: filter, kåpa och insida steg för steg

6 min läsning