Hoppa till innehåll
Kemikaliefri städning

Parfymfria städmedel: välj rengöring utan doft

Så ser du om ett städmedel innehåller parfym, vad Svanen och Asthma Allergy Nordic betyder och varför parfymfritt skonar både luftvägar och hud.

Karin Holm
Publicerad 30 september 2026Uppdaterad 30 september 20267 min
Två sprayflaskor med rengöringsmedel, en diskborste och en trasa på en ljus marmorskiva i solljus

En ren doft är inte samma sak som ett rent hem. Doften i ett allrengöringsmedel eller ett sköljmedel är en tillsats som finns där för att du ska uppleva att det blivit fräscht, inte för att den löser upp fett eller kalk. För den som har astma, eksem eller doftöverkänslighet är den dessutom ofta det som gör städningen jobbig.

Jag har gått igenom vad 1177, Kemikalieinspektionen, Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet och Astma- och Allergiförbundet skriver om doftämnen i rengöringsmedel. Här får du veta varför det lönar sig att välja parfymfritt, hur du läser etiketten och vad märkningarna på flaskan faktiskt lovar.

Varför ska du välja parfymfria städmedel?

Parfymämnen kan ge två olika typer av besvär: kontaktallergi och eksem när huden kommer åt dem, och irriterade luftvägar när du andas in doften. Parfymen gör inte medlet bättre på att rengöra. Tar du bort den försvinner alltså en risk utan att du förlorar något i städresultatet.

Enligt Institutet för miljömedicins riskbedömning av parfymämnen används omkring 2 500 parfymämnen i kosmetika och andra produkter, och parfymämnen är bland de vanligaste orsakerna till kontaktallergi. Allergi mot de parfymämnen som rutinmässigt testas finns hos cirka 5 procent av den vuxna befolkningen i Europa och hos cirka 2 procent av ungdomar i Sverige. Andelen är betydligt högre hos den som redan har eksem.

Luftvägarna är den andra sidan av saken. Institutet för miljömedicin skriver att luftvägsbesvär av parfymdoft ofta beror på överkänslighet snarare än allergi. 1177 beskriver doftöverkänslighet som vanligt och räknar upp rengöringsmedel och tvättmedel bland det som kan utlösa besvär, tillsammans med parfym, rök och doftande blommor. Symtomen kan vara nästäppa, hosta, tryck över bröstet, huvudvärk och trötthet.

Har någon i familjen astma finns fler saker att tänka på än doften. Vi går igenom dem i guiden om att städa när du har astma.

Baksidan av flera flaskor rengöringsmedel med innehållsförteckning och varningstext
Innehållsförteckningen på baksidan avslöjar om medlet är parfymerat. Leta efter ordet parfum och efter namngivna doftämnen som limonene och linalool.

Hur ser du på etiketten om ett städmedel innehåller parfym?

Leta i innehållsförteckningen efter ordet parfum och efter namn på enskilda doftämnen, till exempel limonene, linalool, citral, geraniol eller citronellol. Hittar du något av dem är medlet parfymerat, oavsett vad som står på framsidan.

Bakgrunden är märkningsreglerna. Institutet för miljömedicin skriver att 26 parfymämnen enligt lag ska anges på kosmetika över en viss halt, och att samma krav gäller för tvätt- och rengöringsmedel, eftersom ämnena är allergiframkallande vid hudkontakt. Limonene och linalool finns i störst andel av produkterna. Övriga parfymämnen redovisas bara som parfum, så du kan inte se exakt vilka dofter som döljer sig bakom ordet.

Tre saker är värda att hålla koll på när du står i butiken:

  • Doftnamn på framsidan. "Citrus", "lavendel" och "frisk bris" säger att doft är tillsatt. Ett citrusdoftande medel innehåller ofta limonene.
  • Konserveringsmedel. Kemikalieinspektionen skriver om konserveringsmedel att de riskerar att ge upphov till allergier. Ett parfymfritt medel kan alltså ändå innehålla ämnen som känsliga personer reagerar på.
  • Farosymboler. Kemikalieinspektionens råd om rengöringsmedel är att alltid titta efter varningsmärkningen och läsa förpackningen innan du öppnar den. Myndigheten pekar ut maskindiskmedel, avkalkningsmedel och ugnsrengöringsmedel som särskilt riskabla.

Vad betyder Svanen och Asthma Allergy Nordic?

Svanen är en miljömärkning med krav på både miljöpåverkan och hälsa, men märket i sig garanterar inte att produkten saknar doft. Asthma Allergy Nordic är i stället en märkning riktad mot allergi och överkänslighet. Det är den märkningen Astma- och Allergiförbundet hänvisar till när förbundet uppmanar till att välja parfymfria produkter.

I förbundets informationsblad om doftöverkänslighet står rådet ordagrant: välj parfymfria produkter, gärna märkta med Asthma Allergy Nordic. Förbundet beskriver också att sjukdomen inte går att bota och att det inte finns någon medicin som lindrar, så den som är doftöverkänslig får försöka undvika dofter så gott det går. Informationsbladet finns hos Astma- och Allergiförbundet.

Vill du ha båda sakerna, en låg miljöpåverkan och ingen tillsatt doft, finns det städmedel som bär båda märkningarna. Det är ett bra riktmärke när du handlar allrengöring, diskmedel och tvättmedel, eftersom det är de medel du använder oftast och får mest på händerna.

Är doftfritt och oparfymerat samma sak?

Inte alltid. Parfymfritt och oparfymerat betyder att ingen parfym har tillsatts. Ett oparfymerat medel kan ändå ha en svag lukt av sina egna ingredienser, till exempel tvål, ättika eller alkohol. Det viktiga för hud och luftvägar är att inga doftämnen har lagts till, inte att flaskan är helt luktfri när du öppnar den.

Var mer försiktig med ord som "mild", "sensitive" eller "naturlig". De är marknadsföring och säger ingenting om huruvida doft är tillsatt. Eteriska oljor är ett tydligt exempel: de marknadsförs ofta som naturliga, men består själva av doftämnen. Limonene finns till exempel i citrusoljor. Innehållsförteckningen är därför alltid det som avgör, inte framsidans ordval.

Varför märks dofterna mer när eldningssäsongen börjar?

På hösten stänger de flesta fönstren, drar igång värmen och tillbringar fler timmar inomhus. Då vädras doftämnen från städmedel, sköljmedel och doftljus ut långsammare, och du andas in dem under en större del av dygnet. Den som är doftöverkänslig brukar därför märka av dofterna tydligare från oktober och framåt.

Doftämnen hör till de flyktiga organiska ämnen som påverkar luften inomhus, tillsammans med utsläpp från möbler, färg och byggmaterial. Hur de uppstår och hur du sänker halten beskriver vi i guiden om VOC inomhus. Att byta till parfymfria städmedel är en av de enklaste åtgärderna, eftersom det inte kostar mer och inte kräver att du ändrar hur du städar.

Ett konkret höstråd är att se över allt som doftar på en gång: allrengöring, diskmedel, tvättmedel, sköljmedel, toalettrengöring och doftljus. Det är lätt att byta ett medel men glömma sköljmedlet, som sedan sitter kvar i sängkläderna och handdukarna hela vintern.

Hur byter du till parfymfria städmedel i hela hemmet?

Börja med det du använder oftast och som hamnar på huden eller i textilierna: diskmedel, tvättmedel och allrengöring. Ta bort sköljmedel helt eller byt till ett oparfymerat. Använd upp de gamla medlen ett i taget i stället för att blanda dem. Det mesta av vardagsstädningen klarar du med ett fåtal parfymfria medel och några enkla basvaror.

  1. Inventera skåpet under diskbänken. Läs innehållsförteckningen på varje flaska och sortera ut allt med parfum eller namngivna doftämnen.
  2. Byt i första hand tvättmedel och sköljmedel. Doften sitter kvar i kläder och sängkläder dygnet runt, så de ger störst skillnad för den som är känslig.
  3. Välj en parfymfri allrengöring och ett parfymfritt diskmedel. Gärna med Asthma Allergy Nordic-märkning, som Astma- och Allergiförbundet rekommenderar.
  4. Komplettera med basvaror. Bikarbonat, ättika och citronsyra saknar tillsatt parfym och klarar fett, kalk och lukt. Recept finns i guiden om att göra eget rengöringsmedel med bikarbonat och ättika.
  5. Skippa luftfräschare och doftljus. De tillför doft utan att ta bort orsaken till en dålig lukt. Hitta i stället källan och vädra.

Ska du städa i ett barnrum gäller samma princip, men där är det ännu mer värt att vara noggrann. Fler råd finns i guiden om giftfri städning i barnrummet.

Vanliga frågor

Fler guider om kemikaliefri städning

Karin Holm
Skribent
Karin Holm

Skribent och grundare av Hälsorent.se. Bevakar sambandet mellan inomhusmiljö, städning och hälsa baserat på publicerad forskning och riktlinjer från svenska myndigheter.

Om Karin →

Senast verifierad: 30 september 2026