Radon i hemmet: gränsvärde, mätning och åtgärder

Radon syns inte, luktar inte och smakar ingenting. Det enda sättet att veta om ditt hus har ett problem är att mäta, och det är billigare och enklare än de flesta tror. Ändå är radon en av de mest förbisedda hälsoriskerna i svenska bostäder, delvis för att konsekvenserna kommer smygande under decennier snarare än direkt.

Den här guiden går igenom vilket gränsvärde som gäller, hur en mätning faktiskt går till, vad som orsakar förhöjda värden och vad du gör om ditt hus ligger över nivån.

Vad är radon och varför är det farligt?

Radon är en radioaktiv, luktfri gas som bildas naturligt när uran i berggrund och mark sönderfaller. Gasen tar sig in i huset via grunden, byggnadsmaterial eller i sällsynta fall hushållsvatten, och risken ligger i att du andas in den under lång tid utan att märka något.

Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens genomgång av hälsorisker med radon orsakar radon i svenska bostäder uppskattningsvis 500 lungcancerfall per år, varav 450 hos rökare eller före detta rökare och 50 hos personer som aldrig rökt. Radon är därmed den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter själva rökningen, och effekten förstärks kraftigt om du både röker och exponeras för höga radonhalter samtidigt.

Risken är dosberoende: den ökar med cirka 16 procent per 100 Bq/m3 vid långvarig exponering, enligt samma myndighet. Sänker du radonhalten i ditt hem från en förhöjd nivå till omkring 100 Bq/m3 kan det, sett över hela befolkningen, förhindra ungefär 200 lungcancerdödsfall per år i Sverige. Det är siffror på befolkningsnivå, men de förklarar varför myndigheterna tar frågan på allvar även när enskilda hus känns långt ifrån några akuta symptom.

Gränsvärde: hur mycket radon är okej i en bostad?

Referensnivån för radon i svenska bostäder är 200 Bq/m3 (becquerel per kubikmeter luft) som årsmedelvärde. Samma nivå gäller som obligatoriskt gränsvärde vid nybyggnation enligt Boverkets byggregler. Nivån är satt av Boverket, Livsmedelsverket och Arbetsmiljöverket i samråd med Strålsäkerhetsmyndigheten.

200 Bq/m3 är inte en säkerhetsgräns i betydelsen "under den nivån finns ingen risk", utan en avvägd referensnivå där myndigheterna bedömt att kostnaden för att kräva åtgärder under den nivån inte längre motiveras av den minskade risken. Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens sida om referensnivå och gränsvärden finns ingen helt riskfri nivå, eftersom sambandet mellan radonhalt och lungcancerrisk är linjärt även vid lägre värden. I praktiken betyder det: ju lägre radonhalt du kan uppnå utan orimlig kostnad, desto bättre, men 200 Bq/m3 är gränsen där en åtgärd blir rekommenderad snarare än valfri.

Fram till 2004 låg gränsvärdet på 400 Bq/m3. Sänkningen till 200 Bq/m3 gjordes för att anpassa svenska regler till internationella rekommendationer från Världshälsoorganisationen, som pekade på att risken vid lägre nivåer var större än man tidigare räknat med.

Så mäter du radon i hemmet

Standardmetoden är spårfilmsdosor från ett ackrediterat laboratorium, utplacerade i minst två rum under eldningssäsongen 1 oktober till 30 april, i minst två månader. Du beställer dosorna, placerar ut dem själv och skickar in dem för analys när mätperioden är slut. Resultatet blir ett årsmedelvärde som går att jämföra direkt mot 200 Bq/m3.

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledning för att mäta radon anger att mätperioden bör vara minst två, helst tre månader, eftersom radonhalten varierar kraftigt både under dygnet och med årstiden. En mätning under bara några dagar, eller en mätning som inte täcker eldningssäsongen, ger ett missvisande resultat och är inte tillräcklig för att avgöra om huset klarar referensnivån.

Placera en dosa i ett sovrum och en i ett vardagsrum eller annat rum där ni vistas mycket, på våningsplan där ni faktiskt bor. Undvik badrum, kök och utrymmen med hög luftomsättning, eftersom de ger ett värde som inte representerar den luft ni normalt andas.

Vad påverkar radonhalten i ett hus?

Radon i bostäder kommer huvudsakligen från tre källor: marken under och runt huset, byggnadsmaterial i konstruktionen, och i sällsynta fall hushållsvatten från egen brunn. Markradon är den i särklass vanligaste källan och den som orsakar de högsta uppmätta värdena.

Enligt SGU:s (Sveriges geologiska undersökning) genomgång av radon och strålning finns det tillräckligt med radon i marken överallt i Sverige för att överskrida gränsvärdet, om huset inte är tätt mot grunden, även i områden som klassas som lågriskområden. En otät källargrund, sprickor i betongplattan eller ogenomtätade rörgenomföringar räcker för att markgas ska tryckas in i huset, eftersom huset normalt har lägre lufttryck än marken utanför.

Byggnadsmaterial är en mindre vanlig men fortfarande relevant källa, framför allt i hus byggda mellan 1929 och 1975 med så kallad blåbetong (alunskifferbaserad lättbetong). Det materialet avger radon direkt från väggarna oavsett hur tät grunden är, vilket kräver en annan åtgärd än markradon.

Ventilationen spelar också roll, men mer som en förstärkande eller dämpande faktor än som ursprunglig källa. Dålig ventilation gör att radon som redan läcker in ansamlas istället för att spädas ut och vädras bort, vilket höjer den uppmätta halten även om själva läckaget in i huset är oförändrat.

Värdet är för högt: åtgärder mot radon

Rätt åtgärd beror helt på vilken källa som orsakar den förhöjda halten, så en radonmätning bör alltid följas av en bedömning av var gasen kommer ifrån innan du bokar en åtgärd. Att gissa fel källa innebär att du betalar för en åtgärd som inte löser problemet.

Vid markradon, det vanligaste scenariot, är radonsug den mest effektiva åtgärden. En radonsug är en fläkt som suger ut luft under källargolvet eller husgrunden och för den bort via ett rör över taknocken, innan gasen hinner tryckas in i huset. Radonbrunn används på liknande sätt men suger från flera punkter under marken och passar större hus eller flera byggnader på samma tomt. Tätning av sprickor, rörgenomföringar och golvbrunnar mot grunden minskar också inläckaget, men fungerar sällan som ensam åtgärd vid höga markradonvärden.

Vid radon från byggnadsmaterial (blåbetong) är förbättrad ventilation den vanliga första åtgärden, eftersom gasen kommer från väggarna själva och inte går att täta bort. I de mest allvarliga fallen kan byte av väggmaterial krävas, men det är en betydligt större och dyrare insats som normalt bara blir aktuell efter en fördjupad utredning.

Oavsett vilken åtgärd du gör: gör alltid en ny mätning efteråt, med samma metod och under samma typ av period, för att bekräfta att radonhalten faktiskt sjunkit under 200 Bq/m3. En åtgärd utan uppföljande mätning är en gissning, inte en bekräftad lösning.

Radonbidrag och kostnad för sanering

Det statliga radonbidraget för egnahem finns inte längre att söka. Bidraget täckte tidigare 50 procent av kostnaden för radonsanering, upp till max 25 000 kronor, för åtgärder påbörjade mellan 1 januari 2003 och 30 juni 2022. Sedan dess har inga nya medel avsatts i statsbudgeten, och Boverkets sida om bidrag och garantier listar radonbidraget bland de stöd som gått ut och inte längre går att ansöka om.

Utan statligt bidrag ligger hela kostnaden för sanering på fastighetsägaren. En radonsug för ett normalstort småhus kostar vanligen mellan 15 000 och 30 000 kronor installerad, beroende på husets grundkonstruktion och hur många suganordningar som krävs. Enklare tätningsåtgärder mot grunden kan kosta betydligt mindre, medan mer omfattande fall med flera suganordningar eller åtgärder mot byggnadsmaterial hamnar högre.

Kontrollera alltid med din kommun eller länsstyrelse om lokala stöd finns innan du utgår från att hela kostnaden faller på dig själv. Vissa kommuner erbjuder rådgivning eller subventionerad förstamätning, även om själva saneringsbidraget är borta på nationell nivå.

En sund inomhusmiljö handlar sällan om en enda åtgärd. Bra ventilation i lägenhet minskar generellt ansamling av föroreningar inomhus, och om huset dessutom har fuktproblem i grunden är det värt att läsa vår genomgång av fukt i källaren, eftersom otäta källargrunder ofta är inkörsport för både fukt och markradon samtidigt.

Relaterade guider

Inomhusluft

Luftrenare mot allergi: vad du behöver veta innan du köper

10 min läsning

Inomhusluft

Förbättra inomhusluften: 8 åtgärder som gör skillnad

7 min läsning

Inomhusluft

Luftfuktighet i hemmet: rätt nivå för hälsa och hus

6 min läsning